Privatedetective

Okej , kom ut ur duschen nyss såg att jag fått tio sms och fyra missade samtal.. Ni kanske undrar varför ? Well it's my 18th birthday.
Tänkte så mycket i duschen och på att jag måste få ner mina tankar snabbt efteråt, jag behöver skriva av mig helt enkelt och kliché som det är för mig så ville ja hitta en låt att lyssna på och jag fatta inte utan att jag ens klicka på en låt ( såg iaf inte att jag klicka) så sattes Tupac feat. Biggie på Runnin.. M-hm får väl lyssna på den.

Jag tänkte iallfall på en massa som hänt, på saker som händer. Försökte sammanfatta mitt liv från början tills nu , men det är för mycket att sammanfatta så jag sket i det och bara tänkte istället.
Immortal technique sa på sin konsert som jag börja tänka på igen, han ungefär såhär " When I'm old I want to look back at my life and say damn I did that shit good" något sånt var det iallafall och det är något jag också vill kunna göra , på min dödsbädd vill jag kunna känna att fan jag är färdig nu,done you know what I'm saying. Jag ska inte behöva ångra något , men ingen här på jorden kan leva utan att göra misstag , you just have to accept it.
Farsan sa till brorsan att jag är vuxen nu, att jag ska behandlas med respekt ( HAHA! ) och yeah.. Inte för att man inte har behandlats med respekt innan, men vad är det med den här vuxen grejjen som gör att allt förändras? Cuz bitch I'm meee(8) ( Nån Lil wayne låt..) Skitsamma. Man är inte vuxen bara för att man fyller 18 eller 53, man är vuxen och det här är något en viss person sa till mig som jag aldrig kommer att glömma

han sa : ta aldrig någon annans sanning som din egen , och det är kanske då man är vuxen , visst man lär sig saker hela livet får inte vara trångsynt , men man känner där att man på något sätt vet vart man är, vad man gör .. You just are. Ostress..

Jag tänkte på en vän som nyligen blivit kär. Jag tänkte på att hon förändrats och att även jag förändrats. Läste någonstans eller såg att ifall man skulle träffa sig själv för typ tre år sedan så skulle man inte komma överrens..( Lite kuriosa)
Hon är dödskär i den här killen och det verkar som att hon är med honom väldigt ofta, jag vet inte för vi har inte lika mycket kontakt längre. Jag tänker inte döma henne och börja känna hat för att hon blivit kär. För fan ändå den love skiten är väl en blessing och hon har liksom hittat någon nu som hon är jävligt kär i och det verkar som att hon inte tänker liksom softa med det och liksom inte umgås med honom lite mindre än nu för fan hon är kär och fuck everything else, det är iallafall så det verkar, men som jag sa innan ifall det är så , så får det väl vara så vad kan jag eller de andra göra förutom att respektera det ? Vilka är vi att döma att hon är kär och lever the Romeo and Juliette life. Haha, är det något vi kan vara är det väl avis ? :P haha ne men.. Det här är en del av alla de berördas liv , vi ser vad som händer och nästa gång vi träffar någon som är kär eller själva bli kära då kanske vi kommer tänka på vad som kan hända och hur det kan vara.
Jag frågade en om många ändras när de blir kära och han sa ungefär att det beror på, att vissa gör det och andra inte. Han sa att det nog handlar mycket om mognad. Mognad ? Ja vette fan.
One thing is for sure , kärlek gör en galen. Det är fan galenskap, jag har själv aldrig varit kär ( typ på riktigt ni vet "förhållandekär" ) . Dock har jag sett andra vara det. Jag har sett de bli euforiska och lyckliga av den och jag har sett den mörka delen, den delen av kärlek som kan dra en in i fördärvet !
Ja , kärlek är galenskap och det gäller att försöka balansera det på något sätt, men jag vet det är inte enkelt att balansera något i livet, kanske ska man inte balansera det och sitta och grubbla över hur man ska balansera det? Livet är för kort.

Kanske har den här tjejen känt ett tomrum och den här killen har fyllt det med sin närvaro nu. De kanske har fyllt varandras tomrum och blivit som ying and yang med sin kärlek.
Visst hon har sin familj som ( tror jag ofta visat henne kärlek) fast nu när jag tänker efter , så har vi inte pratat om det så mycket. Så jag vet egentligen ingenting. Hon är kär i en kille och det är killen som kommer först nu. Okej.

Dock tänker jag på alla som är tillsammans med någon nu och förmodligen tror att det är deras livskärlek. Hur ofta är det ens livskärlek ,seriöst ? Vill inte vara cynisk but man, ni vet hur det är och hur det brukar bli!
Hoppas det håller.

Jag undrar bara , de som nu har blivit kära och börjar umgås allt mindre med sina kompisar,vänner,homies,bröder,systrar osv. När ni nu förlorar allt mer kontakt med de, vad gör ni när allting blir svart?
När något händer och den ni håller kär ej kan nås?
Relationer är på sätt och vis en färsk vara ifall man inte har en väldigt väääääldigt stark relation t ex. En relation med någon i familjen eller en relation där man accepterat att vissa saker är som de är och att man inte kan ha kontakt lika ofta som man vill.
Ja, vad händer då när du ringer din vän och gråter och det ändå din vän kan tänka på är att du bara långsamt försvann från hennes/hans liv ?
Mmmm..mmm ezatooo..

Ni får inte tro att det är ett sorgset och deprimerat inlägg, ni kanske själva känner er så när ni läser det , men så är det inte för mig.
Dessa tankar hjälper mig att försöka gå vidare. Hoppas ingen tog illa åt, det är bara tankar.



Peace

Tjena tjena..
Jag sitter o försöker plugga och göra färdigt sånt som ska vara färdigt innan betygen sätts( på torsdag alltså)
känner att jag är lite trött,men jag måste verkligen bli färdig med psykologin..
Orkar faktiskt inte skriva mer blogg :P

Aya fyllde 18 år igår iallafall, var gött och vi åt en massa ...

Seeeee yaaa hoppas ni har en mysig natt..